KIRURGISK BEHANDLING AV PARKINSONS SJUKDOM

Anatomi av hjärnans djupa nukleus relaterade med Parkinsons sjukdom

Parkinsons sjukdom beror på att vissa neuroner i hjärnbarken dör. Dessa celler ansvarar för produktionen av en   överföringssubstans (neurotransmisor), som kallas dopamin, vilken spelar en viktig roll i regleringen av aktiviteten i hjärnans djupa del. Dessa delar är basalkörtlar och thalamus. Basalkörtlarna processeras av de hjärnimpulser som är av vikt för kontroll av rörelser som gång och andra ”automatiska” aktiviteter.

Anatomi av hjärnans djupa nukleus relaterade med Parkinsons sjukdom

 

Bristen på dopamin som bildas vid Parkinsons sjukdom, avgör att regleringen av dessa rörelser inte sker korrekt. Patienten uppvisar darrningar, brist på rörelse eller bradikinesi ( fötterna släpar efter, frånvarande ansiktsuttryck, svårighet att vända om när man går, problem i utvecklingen) och stelhet. Parkinsons sjukdom kan inte botas, och symtomen brukar förvärras med tiden.

 

Till en början svarar symtomen på behandling med medicin såsom dopamin. Om reaktionen på behandlingen minskar eller biverkningarna av medicinen är besvärliga, eller om man i ett tidigt skede uppvisar allvarlig stelhet eller darrningar, finns möjligheten  att tillgripa ett kirurgiskt ingrepp på hjärnan. Det finns flera möjliga operationer, och den typ av kirurgi som utförs i varje enskilt fall beror i hög grad på patientens individuella symtom:

Lesiva ingrepp. Vid dessa operationer skadas de delar av hjärnan som påverkar de symtom som är relaterade med Parkinsons sjukdom. Detta görs med en smal elektrod via ett litet hål i hjässan och medelst en noggrann kalkyl av koordinaterna för punkten som skall skäras (globus pallidus eller thalamus). Först bekräftas med elektrostimulering att elektrodens position är den exakta och sedan koaguleras med radiofrekvens den önskade zonen (om det är globus pallidus talar man om en palidotomi och om det är thalamus, en thalamotomi). Indikationerna för denna behandling är stelhet och akinesi i fall av palidotomi, och darrning då det gäller thalamotomi.

Thalamotomi för behandling av darrning

Thalamotomi för behandling av darrning

Stimulering. Det handlar om att placera en elektrod på samma punkter där man kan framkalla en lesion.Emellertid kan effekten gå tillbaka och öka gradvis eller minska i intensitet av den elektriska stimuleringen. Detta är den typ av behandling som man föredrar nuförtiden då den kan återkallas och då den kan göras på båda sidor(vilket inte är fallet med de lesiva behandlingarna). Den vanligaste punkten för stimuleringen och den med bästa framgång är  nukleus suthalamicus.

Djup hjärnstimulering vid Parkinsons sjukdom

Djup hjärnstimulering vid Parkinsons sjukdom

Transplantation av vävnad. I detta fall är ändamålet att till patientens hjärna transplantera celler som producerar dopamin vilka härstammar från vävnader av mänsklig hjärna erhållen vid aborter eller från vävnaden i suprarenala kapseln (av en donator eller patienten själv).  Resultaten har varit måttliga beroende bland annat på avstötning eller delvis död av den överförda vävnaden, förutom de tekniska problemen med att erhålla celler som producerar dopamin.

Patient med torsion dystoni
Dessa tekniker kan också användas vid andra sjukdomar som uppvisar onormala rörelser, såsom torsion dystoni.
Patient med torsion dystoni
 

Beställa besökstid