DEKOMPRESSION AV ULNARISNERV

VAD ÄR ULNARNERV SYNDROMET?

Schematisk anatomi av ulnarisnerven vid armbågen

Den är när  nerven som går runt armbågen till handen blivit komprimerad. Denna nerv kallas ulnarnerven. Den förser en del av handen (lillfingret och halva ringfingret) med känska och ger impulser till att styra en del av musklerna i handen. Nerven löper under en bindsena runt armbågen på en plats som vanligen kallas Roliga Benet (medial epikondil). Denna bindsena binder nerven till armbågen och bildar en tunnel som nerven kan kópa under.

Schematisk anatomi av ulnarisnerv vid armbågen

Ulnarnerven kan även komprimeras vid handleden på samma nivå som Guyon: s kanal, men är mycket sällsynt.

Ulnarisnervinklämning i Guyons kanal i handleden
Ulnarisnerven kompression på Guyon: s kanal på grund av en ganglion

Inklämning av ulnarisnerv vid Guyons kanal i handleden

Ulnarisnerv kompression vid Guyons kanal på grund av en ganglie

VAD ÄR DE  VANLIGA SYMPTOMEN?

  • Domning i  lil och ringfingret.

  • Symtomen förvärras vid viss aktivitet.
  • Svaghet i vissa av handens funktioner (såsom att breda ut fingrarna).
Symtom på ulnarisnervinklämning: stickande känsla och domning på handens ulnarissida och 4de och 5te fingrarna
Atrofi i handens inre muskler på nivå av hipotenarregionen

Symtom på inklämning av ulnarisnerv: stickande känsla och domning på ulnarissidan av handen

och i 4de och 5te fingrarna

Atrofi av handens inre muskler i nivå av hypotenarregionen

Atrofi i muskulaturen i tenarregionen vid ulnarisnervsyndrom

Atrofi av handens inre muskler på nivå av hypotenar eminence

Atrofi av förarmen och hypotenarmusklerna vid inklämning av ulnarisnerven vid armbågen
Atrofi av förarmen och hypotenarmusklerna vid inklämning av ulnarisnerven vid armbågen

VAD ÄR ORSAKEN?

  • Förtjockning av muskeln i vilken nerven löper efter att den lämnat fascialtunneln.

  • Förtjockning av  bindsena över  nerven.
  • Hormonstörningar såsom akromegali eller diabetes.
  • Ǻterkommande skada på nerven.
  • Ofta finns det ingen speciell orsak.

VAD BÖR DU BERÄTTA FOR DIN  DOKTOR FÖRE OPERATIONEN?

  • Om du har koaguleringsproblem.

  • Några hälsoproblem.
  • Om du tar blodförtunnande medel (Warfarin, aspirin, anti-inflammatorisk medicin).
  • Medicin eller anna allergi.

VILKA ÄR  ORSAKERNA TILL ATT LǺTA GÖRA EN OPERATION?

Den vanligaste orsaken är att symptomen i din hand orsakar märkbart obehag eller att du blivit sämre. Vanligen har icke-operativ terapi misslyckats.

HUR DIAGNOSTISERAS ULNARNERVSYNDROM?

Din lokala doktor gör vanligtvis diagnosen på basen av dina symptom. Han kan remittera dig till speciella elektriska tester på nerverna i din arm, som kallas elektromyografi (EMG). Om nerven är skadad tar del längre tid för impulserna att passera armbågen och de dämpas medan de passerar Testen bekräftar diagnosen.

VAD FÖR SLAGS OPERATION UTFÖRS?

Operationen kallas ulnarnervdekomprimering. Den kan antigen utföras under local eller generell bedövning. Du kan skrivas in som dagpatient och åka hem efter operationen eller tas in en dag tidigare. Oberoende av typ av bedövning kommer du inte att kunna äta eller dricka från midnatt fore operationen.

Fördjupning för dekompression av ulnarnerven på armbåge
Ulnarisnerv exponerad vid armbågen vid öppet snitt

Snitt för öppen dekompression av ulnarisnerven vid armbågen

Ulnarisnerv exponerad vid armbågen vid öppet snitt

Ulnarisnerv exponerad distalt till armbågen vid öppet kirurgiskt ingrepp
Ärr efter öppen kirurgisk dekompression av ulnarisnerven
Ulnarisnerv exponerad distalt till armbågen vid öppet kirurgiskt ingrepp
Ärr efter öppen kirurgisk dekompression av ulnarisnerven
Ulnarisnerv (NC) exponerad vid armbågen med minimalt invasivt ingrepp
Sektion av ulnaris nervkanal
Ulnarisnerv (NC) exponerad vid armbågen med minimalt invasivt ingrepp
Sektion av ulnaris nervkanal
Hudsnitt som sytts efter minimalt invasiv dekompression av ulnarisnerv vid armbåge
Ärr en månad efter minimalt invasiv dekompression av ulnarisnerv vid armbågen
Hudsnitt som sytts efter minimalt invasiv dekompression av ulnarisnerv vid armbåge
Ärr en månad efter minimalt invasiv dekompression av ulnarisnerv vid armbågen

VAD HÄNDER UNDER OPERATIONEN?

Innan vi börjar bekräftar vi vilken arm som skall opereras och drar snittet på huden nära armbågen. Om operationen är under lokalbedövning så injiceras denna i såret vid detta tillfälle (lugnange meded ges av anestesiläkaren för att hjälpa operationen gå vidare). Om den görs under generell bedövning sommar du efter att snittet märkts. Snittet tvättas sedan med antisptisk lösning och armen tacks med lakans å att endast snittytan syns. Kirurgen skär genom huden och fettet ner till första lagret. Han skär sedan genom fascia over muskeln och nerven med en vass klinga. Vi identifierar nerven där den löper bakom mediala epikondilen (ben på incidan av armbågen). Nerven dekomprimeras där den löper in i muskeln i underarmen (flexor carpi ulnaris). Dekomprimeringen kommer att vara på beydande avstånd från snittet på din arm. Den sträcker sig ovanför och under armbågen. Kirurgen försäkrar sig sedan om att all blödning upphört och syr tillbaka ihop hudlagret undertill. Såret tacks med en binda och kräppbandage. Bomullsvadd och ytterligare kräpp används sedan för att täcka den första bindan. Du förs sedan till uppvakning.

VAD HÄNDER HÄRNÄST?

Du vaknar upp i uppvakningsrummet och överflyttas efter ca en timme till avdelningen. Vårdpersonalen kommer att oavbrutet kontrollera din puls, blodtrycket, lemsttyrka och känselförmåga och söka efter förändringar som kan indikera någon komplikationer. Du behöver antagligen endast oral analgesi (smärtstillande medel). Vi kommer att uppmuntra dig att hålla armen upplyft. De flesta människorna kan åka hem samma dag. Det är viktigt att någon kör dig hem efteråt. Stygnen loser vanligen up psig själv.

VAD BÖR DU BERÄTTA FÖR DIN DOKTOR EFTER OPERATIONEN?

  • Ökanda smärta i  såret (armbåge).

  • Feber.
  • Svullnad eller infektion i  såret.
  • Ökande eller nytillkommen svaghet eller domning i  handen.

VAD HÄNDERER NÄR DU ÅKER HEM?

  • Det täckande bandaget kan avlägsnas föjlande dag. Den andra bindan bör bytas dagligen efter den andra dagen eller om den blir våt.

  • Du har ett tidigt uppföljningsbesök för att få ditt sår omsett.
  • Du uppmuntras att hålla armen upplyft och använda den så mycket som möjligt.
  • Du får inte lyta någonting tungt med handen förrän din doctor sagt att du får göra det.
  • Det är viktigt att hålla såret torrt.
  • Din doktor talar med dig on bilkörning och återgåmg till arbetet.

VILKA ÄR DE  VANLIGA RISKERNA?

  • Infektion (behandlas med antibiotika).

  • Postoperativ blodpropp som kräver dränage.
  • Nervskada.
  • Smärta i armbågen.
  • Ärr i sårområdet.
  • Symtomen blir ej bättre.

KOMMER DINA SYMPTOM ATT BLI BÄTTRE?

JA, i  det stora flertalet av fallen. Om nerven är svårt skadad, så kan återhämtningen vara långsam eller obefintlig.

Hur kan man lösa mitt fall?