PLEXUS BRACHIALIS SKADOR

Plexus brachialis
Plexus brachialisnervstrukturen formad av  föreningen av grenar av de cervikala rötterna C5, C6,C7, C8 och T1. Från denna förening kommer nerverna som svarar för rörelse och känsel  i övre extremiteten.  Dess skador är högst försvagande och svåra att behandla.
Plexus brachialis
 
Plexus brachialis skada efter att ha fallit till marken
Ursprunget till plexus brachialis-skador varierar, vanligast är olycksfall (motorcykelolyckor, speciellt)men  de  kan  också  bero  på    skador vid födseln (obstetrisk plexus brachialis-skada) eller sekundär skada efter tumör, vilka behandlas med strålbehandling eller till och med  efter kirurgi av andra orsaker. Den vanligaste mekanismen är plötsllig dragning efter våldsam separation av axeln och huvudet (fall på motorcykel, till exempel) eller att övre extremiteten dras uppåt  (vid ett fall , till exempel).
Plexus brachialis-skada efter fall från en motorcykel
 
Plexus brachialis-skada under förlossning
 
Plexus brachialis-skada under förlossning
 
Typer av plexus brachialis-skada: preganglionär och postganglionär

Plexus brachialis-skador i relation till ryggrotsganglien klassificeras som:  
. Preganglionära skador (eller rot-avulsioner): härvid dras nervrötterna  upp vid stället där de lämnar ryggmärgen. De är mycket allvarliga och omöjliga att reparera  spontant. Kräver kirurgisk behandling att börja med . I själva verket är det bäst att diagnostisera dem tidigt och undvika onödiga dröjsmål  med operation.

 . Postganglionära skador: inträffar efter att nerverna kommer ut från ryggraden. De kan vara fullständiga eller  en  oavbruten nervskada. Den förstnämnda kräver operation för att botas. Den senare kan, i vissa fall, uppvisa ett mer eller mindre delvis spontant  tillfrisknande.  I sin tur, kan dessa skador lokaliseras ovanför  nyckelbenet (supraclavicular)eller under det (infraclavicular). Ibland kan samma patient ha skador på två nivåer (nervrot och perifera nerver)eller till och med på skilda punkter på perifera nivån.

Typer av plexus brachialis-skada:  preganglionär  och postganglionär
 
Klinisk undersökning av patient med höger plexus brachialis-avulsion i C5,C6 och C7 rötterna
Det första steget är att fastslå en ackurat diagnos av skadans/skadornas nivå  och svårighetsgrad för att man skall kunna applicera den lämpligaste behandlingen.  En grundlig fysisk undersökning ger viktiga ledtrådar som kan bekräftas av studier där man använder MRI och elektrofysiologi. Den sistnämnda borde periodiskt göras på nytt   för att se skadans utveckling och om spontan läkning kan väntas (mer eller mindre komplett) eller om kirurgisk intervention är viktig för att åstadkomma nyttig återhämtning.
Klinisk undersökning av patient med höger plexus brachialis-avulsion i C5,C6 och C7 rötterna
 

I de  preganglionära avulsionsskadorna är operation den enda behandlingen,varvid man tillhandahåller friska nervaxoner, så långt det är möjligt, för att ersätta dem som skadats oåterkalleligen. Beroende på skadan kan man använda närliggande nerver såsom ryggradsnerven, interkostala nerverna eller C7roten från andra sidans arm (friska). Det finns många tekniska möjligheter och användningen av dem beror alltid på vad som skadats och vad som förblivit friskt i plexusbrachialis. I regel är det lättare att bota skador i högre rötter (C5, C6 och C7) och få bättre resultat än i fall av skador på de lägre rötterna (C8 och T1).

I de postganglionära skadorna finns det mera möjligheter. Det första steget är att diagnostisera punkten eller punkterna för skadan. Under operation utvärderas skadepunkten elektrofysiologiskt varvid man försöker finna ut om skadan är komplett eller delvis( det finns nervimpulser som går genom den,även om endast delvis).Om skadan är komplett eller ledningen är dålig, avlägsnas det sjuka segmentet och ersätts med nervvävnader (s.k. nervgraft). Vävnaderna  fås från andra nerver hos patienten såsom hudkänselnerver, som kan avlägsnas utan allvarliga följder (kvarlämnar ett område med mindre känslig hud). När skadan är stor, allvarlig eller gammal tar vi några av nervgrenarna från närliggande friska nerver  för att innervera musklerna från den skadade nerven.  Det är ett snabbt och mycket effektivt sätt att revitalisera ett denerverat område. Det  typiska är att detta fungerar, och om det är väl planerat  är förlusten minimal i den friska nerv varifrån vissa grenar tagits.Det finns nu många nervtransplantat  som kan appliceras, beroende på fall och på hur allvarlig skadan är. De vanligaste är transplantat  av en  ryggradsnervgren till trapeziusmuskeln  till supraskapularnerven, grenen från triceps långa huvud till axillärnerven, en bunt av mediannerven till den motoriska grenen i biceps brachialmuskeln, av en bunt av ulnarisnerven till den motoriska grenen av brachialmuskeln, de två grenarna av mediannerven vid bakre interosseusnerven och främre interosseusnerven till ulnarisnerven.

Höger axillärnervskada:preoperativ situation
Höger radialnervanastomosis till axillarisnerv: resultat ett år efter operationen
Höger axillärnervskada:preoperativ situation
Höger radialnervanastomosis till axillarisnerv: resultat ett år efter operationen
Anastomosis av ett ulnarisrnervknippe till
Anastomosis av ett mediannervknippe
Anastomosis av ett ulnarisrnervknippe till
motorgrenen av biceps brachialmuskeln (Technique Oberlin I)
Anastomosis av ett mediannervknippe
till motorgrenen av  främre  brachialmuskeln
(Oberlin Technique II)

Relaterat till tiden för reparationerna, borde avulsioner repareras så snart som möjligt, emedan det inte finns någon möjlighet till spontan återhämtning. I postganglionära skador väntar vi vanligen 2-3 månader för att se om det förekommer spontan återhämtning. När det föreligger tvivel, är det bäst att undersöka plexus hellre än vänta. Efter längre tid än 6 månader är det bättre att börja tänka på nervöverföring från närliggande nerver. Efter två år finns det inte någon effektiv nervregeneration och det är bättre att använda metoder såsom transplantat av senor. Med dessa  transplanteras muskler eller deras införingspunkt ändras varvid man försöker lindra funktionsförlust så långt som möjligt. Dessa är palliativa operationer men kan vara lämpliga för att öka funktionsdugligheten i   den skadade lemmen.

Beställa besökstid