KIRURGISK BEHANDLING AV HJÄRNANEURISMER
Varför måste hjärnaneurysmer behandlas?
Aneurysmer har en tendens att blöda beroende på att deras väggar är tunnare än hos en normal artär. Detta ger upphov till en hjärnblödning av varierande svårighetsgrad, som dock sätter patientens liv på spel, om inte i en första blödning, så i de därpåföljande blödningarna. Sålunda, så snart en hjärnaneurysm diagnosticerats bör den behanndlas så snart som möjligt.
Hjärnaneurysmens vägg
Hur behandlas aneurysmer?
Den traditionella behandlingen av aneurysmer har varit att utesluta dem från cirkulationen medelst ett kirurgiskt ingrepp men numera finns en annan behandlingsmetod: den endovaskulära. I utvalda fall ger den endovaskulära metoden lika goda resultat som det kirurgiska ingreppet utan dess risker, men tyvärr kan den inte alltid användas.
Vari består det kirurgiska ingreppet?
Som en del av preparationen för det kirurgiska ingreppet är det nödvändigt att raka en del av huvudet. För att avgränsa aneurysmen bör kirurgen först öppna ett fönster i kraniet, vilket kallas kraniotomi. Majoriteten av hjärnaneurysmerna kan botas med mikrokirurgi. Den vanligaste kirurgiska proceduren betår i att stänga anerysmens hals med en titaniumklämma. För detta avskiljs aneurysmen försiktigt från den omgivande hjärnan och titaniumklämman placeras i nivå med aneurysmens hals (bas). Så snart klämman är på plats, stängs aneurysmen helt av och det kan inte komma in mera blod. Sedan sätts benet på plats och såret stängs.
Kraniotomi Aneurysm med klämma
Vilken är risken med det kirurgiska ingreppet?
Risken med operationen bestäms av patientens tillstånd och aneurysmens storlek och läge bland andra faktorer. I allmänhet är risken för att man skall dö av en operation efter en brusten aneurysm relativt liten (mindre än fem procent) men den finns. Risken kan vara lite större vid stora aneurysmer, speciellt de djupare. Den kirurgiska risken är mindre om man kan slutföra ingreppet innan aneurysmen brister. Efter det kirurgiska ingreppet kan patienten få en kärlspasm (sammandragning av artärerna i hjärnan) som i extrema fall allvarligt kan minska tillförseln av blod till hjärnan och leda till hjärninfarkt.
Patienter som genomgår ett kirurgiskt ingrepp för aneurysm kan ibland behöva en blodtransfusion. Blodet i blodbanken analyseras för att kontrollera att det inte har smittsamma sjukdomar. Vid aneurysmer är reserv av eget blod inte en bra option då det innebär att man måste senarelägga ingreppet med några veckor, vilket i princip inte är att rekommendera. Idealiskt är att behandla aneurysmen utan onödiga förseningar. Vi har tillgång till tekniker för att undvika blodtransfusioner, men vid aneurysmer är det inte alltid tillräckligt.
Vi använder titaniumklämmor som är kompatibla med MR och inte utlöser alarm eller metalldetektorer på flygplatserna.
Vad händer efter det kirurgiska ingreppet?
I de flesta fall stannar man på intensivvårdsavdelningen åtminstone en natt. Vistelsen på intensivvårdsavdelningen brukar vara längre ifall då aneurysmen har brustit. Efter att ha flyttats till salen brukar majoriteten av patienterna ligga kvar på sjukhuset mellan ett par dagar och en vecka. Om det uppstår komplikationer, förlängs processen. Om allt går väl, brukar återhämtningen hemma ta ungefär en månad.
Det är att vänta att man är sömnig på dagen ungefär sex veckor efter operationen. En del patienter känner matthet en tid efter operationen.
Finns det risk för att aneurysmen börjar blöda på nytt efter att den blivit satt i klämma?
Ja, det beror på om aneurysmen kan isoleras fullständigt eller inte. Ibland blir det kvar små bitar av aneurismen utan tillslutning, som sedan blir stora och börjar blöda med tiden.I vilket fall som helst är detta en sällsynt möjlighet. När aneurismen inte har en definierad hals kan man på nytt omge den med en bit av en muskel från patienten själv eller med en bit gasbinda. Detta gör att det bildas ett ärr runt aneurismen vilket till en del förstärker dess vägg.
Kan samma patient utveckla nya aneurysmer i framtiden?
Ja, det förekommer, men är sällsynt.