KARPALTUNNELNSYNDROM

”Karpaltunneln” bildas av benen, senorna och ligamenten som omger mediannerven. Denna nerv tillhandahåller känsla åt tummen, pek- och långfingret och en del av ringfingret, och förser musklerna på tumme och hand med rörelse. Karpaltunnelsyndrom uppstår när mediannerven i handleden blir inflammerad efter att ha ansträngts av upprepade rörelser såsom skrivande på ett datortangentbord eller pianospel. Tillståndet kan orsaka progressiv avsmalning eller kompression (hopklämning) av mediannerven. Symtomen kan inkludera hand- och handledsvärk, en brinnande känsla i lång- och pekfinger, tum- och fingerdomning, eller en känsla av elektrisk stöt genom handleden och handen. Dessa symtom blir ofta värre när handleden böjs framåt. Fingerdomning eller handledssmärta kan vara värst under natten, när de i själva verket kan väcka en patient ur sömnen. Under dagen kan de uppträda under aktiviteter som innebär böjning av handleden.

Medianusnerven när den passerar genom karpaltunneln

Vanliga orsaker till karpaltunnelsyndrom

	Sjukdomar eller tillstånd som kan predisponera en person att utveckla karpaltunnelsyndrom inkluderar graviditet, diabetes, menopaus, brutna eller vrickade ben i handleden, och övervikt. Ytterligare orsaker inkluderar uprepat och kraftfullt gripande med händerna, böjning av handleden och artritis.
Orsaker karpaltunnelsyndrom: svullnad av Flexor senskida i hand

Varje upprepad rörelse som orsakar betydande svullnad, förtjockning eller irritation av hinnorna kring senorna i karpaltunneln kan leda till tryck på mediannerven, och avbryta överföringen av känsla från handen upp längs armen till centrala nervsystemet.

På röda området domningar och känselbortfall i karpaltunnelsyndrom	Tenar atrofi i karpaltunnelsyndrom

Att diagnosticera karpaltunnelsyndrom

Det är viktigt att söka läkarhjälp när du först noterar ihållande symtom. Vänta inte tills smärtan blir ohållbar.

Innan din läkare kan rekommendera en behandling, kommer han eller hon att göra en noggrann värdering av ditt tillstånd, inkluderande sjukdomshistoria, fysisk undersökningoch diagnostiska test. Din doktor dokumenterar dina symtom och frågar dig i vilken ytsträckning de påverkar ditt dagliga liv. Den fysiska undersökningen inkluderar en uppskattning av känsla, styrka och reflexer i din hand. Om konservativ behandling såsom medicinering eller fysioterapi inte ger tillräcklig lindring, kan din doktor utföra diagnostiska studier för att avgöra om kirurgi är ett effektivt alternativ.

De diagnostiska studierna kan inkludera:

• Röntgen: den visar handledens ben och avgör om några missbildningar kan bidra till karpaltunnelsyndromet eller någon annan sjukdom.
• Elektromyografi och nervledningsstudier: dessa test studerar i första hand hur nerverna och musklerna samverkar. De mäter den elektriska impulsen längs nervrötterna, de perifera nerverna och muskelvävnaden.

Konservativa (icke-kirurgiska) behandlingsmöjligheter

Den främsta avsikten med konservativ behandling är att reducera eller eliminera återkommande skada på mediannervenI vissa fall kan karpaltunnelsyndromet behandlas genom att handleden görs orörlig i en själa för att minska pressen på nerverna. Om detta inte hjälper, ordineras patienterna ibland anti-inflammatiorisk medicin eller kortisoninjektioner i handleden för att minska svullnaden. Det kan också hända att hand- och handledsövningar rekommenderas efter arbetet.

När är kirurgi nödvändig?

Faktorer som leder till kirurgi inkluderar förekomsten av ihållande neurologiska symtom (speciellt smärta) och det att patienten inte blir bättre av konservativ behandling. Det finns två slag av kirurgiska ingrepp som utförs för att lätta trycket på mediannerven. Det kan utföras med ett öppet snitt eller endoskopiskt. Ingreppet med ett öppet snitt innebär ett 3 cm snitt i främre delen av handleden och man skär i ligamentet för att lätta trycket. Den endoskopiska proceduren för att ”lätta” karpaltunneln innebär att man gör ett mindre snitt och använder kamera som assisterar neurokirurgen att se karpaltunneln. Möjligheten för nervskada är något högre med endoskopisk kirurgi, men patientens återhämtning och återgång till arbetet går snabbare. Att symtomen återkommer efter kirurgi händer hos mindre än 5% av patienterna.
	Snitt öppen inställning för karpaltunnelsyndrom	Avsnitt ovanför karpalligament
Median nerv i bakgrunden efter fullständig delen av främre karpalligament	Kirurgisk bild efter fullständig del av främre karpalligament	Efter kirurgisk dekompression av karpaltunnelsyndrom öppna

Endoskopisk strategi för dekompression av karpaltunnelsyndrom	Snitt i endoskopisk metod för dekompression av karpaltunnelsyndrom

Återhämtning efter kirurgi

Ungefär en procent av individerna med karpaltunnelsyndrom kan utveckla permanent skada. Majoriteten återhämtar sig fullständigt.

Patienterna måste undvika att en ny skada uppstår genom att ändra det sätt på vilket de utför upprepade rörelser, ge akt på hur ofta de utför rörelserna, och hur lång tid de vilar mellan perioderna då de måste utföra rörelserna.

Efter operationen läggs ett stort bandage om handen. Detta skall man lämna på plats till dagen efter operationen. Du kan behöva extra assistans i hemmet för att utför vardagliga sysslor. Se till att du undviker upprepad användning av handen under fyra veckor efter operationen. Du kommer att märka att att smärtan och domningen börjar förbättras efter operationen, men området runt snittet kan kännas ömt flera månader efteråt.

Hur kan man lösa mitt fall?